Cecilia Bergh, AB Mandos VD och en av forskarna som utvecklade Mandometermetoden, svarar på frågor och blickar framåt.
I höst firar ni att tusen patienter med anorexi och andra ätstörningar blivit friska. Hur många av dem ni behandlar blir friska?
“Det är många, 75% av alla som börjar behandling blir friska. Av 1300 som ville ha hjälp har alltså 1000 friskskrivits. Och tänk på att de flesta tror att man aldrig blir bra, men nu kan man alltså bli frisk från anorexi utan att återfalla. Vi har vetenskapligt stöd för det vi gör.”
Är det något slags patienter som inte passar för Mandometer?
“Alla patienter med en ätstörning oavsett vikt är välkomna. Patienter med missbruk behandlas i samarbete med beroendevården, eller när den är avslutad.”
Vilket är ditt starkaste argument för att behandlingen fungerar?
“Det beror lite på vem som frågar. Om det är en patient eller anhörig säger jag att man kan bli frisk utan bestående men. Om det är en beslutsfattare i landstinget eller en politiker i riksdagen, säger jag: 1000 friska har sparat fyra miljarder kronor åt samhället- varje frisk patient som börjar studera eller arbeta ligger inte samhället till last.”
Varför är beslutsfattarna så viktiga för er? Ni är väl ett privat företag?
“Precis som alla andra, offentliga så väl som privata, som behandlar sjuka människor har vi avtal med landstingen för att kunna erbjuda vård på samma villkor. Om vi gör vinst, använder vi den i forskning och teknisk utveckling. Vi har aldrig delat ut vinster till ägarna. Ändå får vi kämpa för att få hjälpa fler. Vi har kompetens, fantastiska resultat och vi kan hjälpa många fler.”
Det låter motigt – ändå hör man ju ofta hur viktigt det är med innovationsdrivna företag, som leds av kvinnor?
”Tuffa villkor men beslutsfattare och journalister, som vill veta mer, är välkomna på besök och får se hur verksamheten fungerar. Stefan Löfven har redan varit här och det har Annie Lööf och många andra också. De var både nyfikna och imponerade, speciellt av patienterna. Det är lätt att tro att ett välskött företag sköter sig själv. Men man är alltså beroende av avtal med landstingen, patienterna eller deras föräldrar betalar skatt som skall räcka till vårdkostnaderna, ingen vill betala själv. Däremot har vi patienter från andra länder som betalar privat och det hjälper oss att finansiera utveckling och forskning. Avtalen med landstingen ger en grund, men sällan något överskott.”
Varför startade ni ett privat företag?
”Huddinge sjukhus bolagiserades år 2000 och samtidigt fick enheter på sjukhuset ta över sina verksamheter. Förutsatt att man hade ett eller flera patent, kunde skaffa en extern finansiär och var villig att ta över personalen. Man skulle förstås också ha en stabil verksamhet som kunde stå på egna ben. Jag fick fantastisk hjälp av sjukhusledningen och av ett nystartat avknoppningskansli. Jag har fortfarande kontakt med förhandlingschefen på sjukhuset som hjälpte till. Han hade redan hjälpt mig med mitt första vårdavtal.
Det hela var naturligt, vi gick dit forskningen tog oss. Behandlingen bygger på en neurobiologisk teori för hur ätstörningar uppkommer och vidmakthålls. Att lära patienterna att äta är numer ett krav i alla vårdavtal med landstingen, men för 20 år sedan när vi startade var det inte självklart. Då sa man till och med att det är farligt att lära patienterna att äta, att anorexi är en komplex psykiatrisk sjukdom. Men också en komplicerad sjukdom kan ha en enkel lösning – nämligen att lära sig äta. Och vad kan vara bättre än att låta en maskin ta över och lära patienterna äta? Föräldrar visste inte hur de skulle få sina barn att äta. Inte heller vårdpersonalen visste hur man skulle få patienterna att börja och sluta äta. Patienter som vägrar att äta kan vara provocerande och får i stället näringen genom en slang direkt i magen. Men det fungerar aldrig, patienten kan gå med på sondmatning för att snabbt skrivas ut och börja banta. Vi använder inga sonder och kommer en patient med sond från annat sjukhus så drar vi sonden och patienten får i stället börja ätträna med Mandometer. Det finurliga är att patienten får kontroll över ätandet med Mandometer!”
Idén går stick i stäv med rådande syn på ätstörningar?
”Innovationer möter alltid motstånd; först ignoreras man, sen försöker de motbevisa idén och när det inte går säger dom: ”det visste vi hela tiden”!”
Hur känns det att fira 1000 friska?
“Den bästa belöningen är när en patient blir frisk. Att 1000 är friska är helt fantastiskt och det är tack vare vår personal och forskning och inte minst tack vare våra patienter och deras föräldrar. Det vill vi fira!”
Och hur ser du på framtiden?
”Ja, framtiden är allra viktigast för det gäller unga människor, dom har hela livet framför sig. Och en ätstörning kan sätta käppar i hjulen. Våra forskare håller därför på att räkna ut hur vi skall förebygga problem med vikt och ätbeteende. Motsatsen till anorexi är övervikt och det är ett mycket större problem, fast det egentligen är samma problem.”
Hur förebygger man problemen?
”Vi håller på att utveckla metoder för att identifiera dom som visar tecken på att få problem. Tanken är att dom skall träna in rätt ätbeteende så dom står emot alla risker för att utveckla anorexi, bulimi eller allvarlig övervikt. Det rör sig om datoriserade hjälpmedel, virtuella behandlare och virtuella måltider. Så framtiden är spännande.”
Eva Krutmeijer
1000 FRISKA
Symposium om effektiv behandling av ätstörningar
"Att undanröja hinder för vårdföretag som Mando är bra exempel på vad jag vill åstadkomma.”
Det säger innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (FP) i Stockholm. Han har ett brinnande intresse för innovation i vården och bästa möjliga nytta för patienterna.
