Här kan Du läsa mer om vad det innebär att vara patient hos oss:

Nybesök

Vid nybesök träffar Du en läkare och en erfaren behandlare. Preliminär diagnos ställs och beslut tas om ev inläggning på heldygnsvårdsavdelningen. Du kan komma på nybesök via ”drop in” eller kallas Du efter det att remiss eller egenanmälan inkommit.

Ätutredning

Vid behandlingsstart görs en utförlig ätutredning av en erfaren behandlare och läkare. Syftet med ätutredningen är att fastställa diagnos och svårighetsgrad samt att utesluta annan sjukdom som kan förklara det avvikande ätbeteendet/vikten. Remissionskriterierna och kriterierna för partiell remission gås igenom. Blodprover tas och kroppsundersökning görs.
Även remissionskriterierna och kriterierna för partiell remission gås noggrant igenom. Blodprover tas och en grundlig kroppsundersökning görs.

Öppenvård eller heldygnsvård

Även vid ätutredningen beslutar vi tillsammans med patienten om inläggning på heldygnsvårdsavdelningen behövs eller om det räcker med öppenvård. Vi har öppenvård på alla våra kliniker och en heldygnsvårdsavdelning på Mandometerkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. På heldygnsvårdavdelningen finns vårdpersonal dygnet runt.

Patienter i öppenvård kommer varje eller varannan dag till kliniken, från frukost till eftermiddagsmellanmål eller enligt överenskommelse med sin behandlare. Ju bättre patienten mår under behandlingens gång desto färre besök behövs.

Läs mer: Vilken vård kan man få? >

Behandlingsplan

Efter ätutredningen skrivs en individuell behandlingsplan tillsammans med patienten. Här ingår en detaljerad måltidsplan, diskussion och beslut om målvikt, kort- och långsiktiga mål med förväntad viktutveckling samt en dygnsplanering för sömn, vila och fysisk aktivitet.

Varje patient bestämmer själv sina lång- och kortsiktiga mål tillsammans med sin behandlare.

Personlig behandlare

Alla patienter har en personlig behandlare som följer dem genom hela behandlingen.
Under behandlingen träffar patienten en och samma läkare, lärare, dietist och sjuksköterska.
Behandlingen av patienter under 18 år sker alltid i samarbete med föräldrarna. Behandlaren träffar inte bara föräldrarna för information, även andra anhöriga och representanter för skola kan ingå i den minderåriges nätverk.

Mandometer® används vid ätträning och för att mäta ätbeteendet.

Sexveckorskontroller

Var sjätte vecka görs sexveckorskontroller och resultatet gås igenom med patienten. Vid dessa tillfällen mäts ätbeteendet, psykiska symptom och livskvalitet. Behandlingsplanen utvärderas och patienten sätter upp nya mål tillsammans med sin behandlare.

Eventuella antidepressiva mediciner minskas gradvis under de två första månaderna för att sedan tas bort helt.

Vad händer med mina andra symtom?

Svälter man går pulsen ner och kräks man när man har ätit kan man få ett lågt kaliumvärde. På samma sätt kan man få ångest, tvångstankar och depression om man har ett onormalt ätbeteende. Symtomen orsakas alltså av det avvikande ätbeteendet och de försvinner när ätbeteendet och vikten är normala. Det går däremot inte att ta mediciner och bli frisk, för det finns inga mediciner mot ätstörningar.

Kost

Det finns två kända risker för anorexi; bantning (viktnedgång) och hög fysisk aktivitet. Viktnedgången börjar med grönsaksbetonade matvanor, som snabbt kan leda till bristtillstånd. Den som äter för litet är nämligen i särskilt behov av en varierad och näringsrik kost och hen riskerar att inte få de näringsämnen som kroppen behöver.

Mandometerklinikerna uppmuntrar därför patienter att variera sin kost under behandlingen och avstå från grönsaksbetonad kost och i stället äta fisk och fågel för att så småningom äta varierad och näringsrik kost. Undantagna är de som äter grönsaksbetonad kost av religiösa eller medicinska skäl. Mandometerklinikerna följer Livsmedelsverkets råd om kosthållning. Barn som äter en varierad kost blir snabbare friska och riskerar inte att återfalla.


En metod så olik någon annan jag tidigare varit med om.


Den trygghet jag kände till deras tillvägagångssätt, hjälpte mig att känna tillit och våga släppa en 
stor del av min kontroll. Nu litar jag på mig själv, min egen kropp samt min förmåga att fatta egna beslut kring den mat jag äter.