Tack alla inblandade på Mando i Huddinge och Danderyd som gjort så att jag fick tillbaka mitt liv, min glädje och min styrka. Tack för erat tjat och tålamod. /En glad och frisk tjej

Jag har nu varit frisk i fem år. Jag studerar, sover träffar kompisar och jag äter! /En före detta patient på Mandometerkliniken Danderyds sjukhus

På Mandometerkliniken förstår dom att det tar ett tag att bli frisk. Dom vet att det inte bara handlar om att börja äta. Personalen jobbar med Dig och Du får den tid Du behöver när Du känner panik eller blir orolig. Jag fick all den tid jag behövde för att bli frisk. /En före detta patient på Mandometerkliniken Alingsås

Dom tre bästa sakerna med Mandometerkliniken är: Du får inga lugnande, om Du står på farmaka sätts dom gradvis ut. Du kan välja din egen mat. Och inte minst, dom uppmuntrar Dig att visa och behålla Din personlighet. /En patient på Mandometerkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge

Nu litar jag på mig själv, min egen kropp samt min förmåga att fatta egna beslut kring den mat jag äter

Efter 8 år som slav under anorexins klor kan jag äntligen kalla mig frisk och fri. Mandometerkliniken i Alingsås var min senaste och sista anhalt. En metod så olik någon annan jag tidigare varit med om. Den trygghet jag kände till deras tillvägagångssätt, hjälpte mig att känna tillit och våga släppa en stor del av min kontroll. Nu litar jag på mig själv, min egen kropp och min förmåga att fatta egna beslut kring den mat jag äter. Mandometermetoden hjälpte mig att hitta tillbaka till ett normalt balanserat liv med en rejäl livskvalité.

Hanna

ÄLSKAR när man får så svart på vitt hur långt man kommit

Kläderna. De som var sån ångestfaktor förr, jag kunde skrika av gråt innan jag fick på mig de där nedrans vita ridbyxorna, brukade ringa och be domaren göra undantag för mig så att jag slapp kavaj och kunde ta en tröja istället för att jag ville dölja min figur. Min tränare frågade mig hur det känns med tävlingskläder och så nu inför den här tävlingen och mitt svar var vadå vad menar Du? leendet på hennes läppar kommer sent lämna mitt minne. Jag såg leendet och det smittade av sig till mig för vi båda insåg nog där hur mycket mark jag vunnit över min ätstörning. Jag ska dit och tävla med min häst, jag ska dit för att bygga upp rutin – inte för att mina inre demoner tvingar mig att konstant på alla möjliga sätt att jämföra mig med andra. Jag ska dit och ha kul. Jag ska dit och kommer inte bry mig ett smack om att jag har vita ridbyxor och vet ni vad? – Jag kommer kunna vara förebilden som en del av mig alltid velat vara. Sund, trygg och jag kommer med största sannolikhet knapra i mig en ”sport lunch” godis och äta vad som finns att köpa till lunch på plats. ÄLSKAR när man får så svart på vitt hur långt man kommit.

Rebecka

I started to look forward to the future that lay ahead of me

In January 2008 my Dad and I moved back to Sweden, from Australia, to seek treatment at the Mandometer clinic. I was 18 years old and had suffered from anorexia nervosa for 4 years; after over a dozen admissions to hospitals and locked psychiatric wards in Australia I was still severely unwell and deteriorating.

 

After contacting Mandometer in Stockholm I was admitted almost immediately to the program and was hospitalized within a few days due to my poor state of health. During my time at the clinic, with support from staff, I began to voluntarily drink the nutritional supplements that were provided.

 

In May I was transferred to the Mandometer clinic in San Diego as I was an English speaker and they had places spare. This was a major turning point in my recovery. Within a few months, and again with the help of very supportive staff, I used the Mandometer to learn how to eat proper, solid food after many years of tube feedings. At the same time my mood began to steadily lift and I started to look forward to the future that lay ahead of me.

 

I had made massive leaps forward in my recovery and decided to return to Australia after my time in San Diego. With determination- and the help of a doctor, dietician and my parents- I further progressed to the point where I was again just a ‘normal’ healthy young woman enjoying life.

 

I am now living away from home and studying to be a doctor after having scored highly in the medical entrance exam. I enjoy spending my free time going out with friends, playing sport, reading and volunteering.
I can honestly say that without the help and support of the Mandometer clinic I would not be here today. They stood by me and compassionately persisted in teaching me how to eat again when others would have given up… Thank you to all the people at Mandometer for giving me the gift of a second chance at life.

Brev från en före detta patient från Australien