Det gäller att ändra beteende:
Alla aktiviteter, sömn och vila, mat och måltider skall vara normala. Det är förutsättningen för att komma tillbaka till skola, jobb, kompisar och fritidsaktiviteter. Beteendeförändringar belönas, inte fysiologiska förändringar.
Man lär sig äta och känna mättnad genom ätträning med Mandometer®. Vila i värme minskar det tvingande behovet av att kompensera för det man ätit, fysiska aktiviteten avtar, ångesten försvinner och man blir lugnare. Lågviktiga patienter fryser hela tiden och normalviktiga bulimiker är kalla när dom inte hetsäter. Så småningom, lär sig patienterna att vila i värme är tillåtet och somnar i värmen. Dessutom produceras tillväxthormon under sömn. För patienter som stannat i växt men fortfarande har möjlighet att bli längre är det alltså viktigt att sova, vilket man gör om man värms. Alla har sin egen behandlare som hjälper till med motivationen även när det tar emot. Självförtroendet växer med varje steg framåt. Våra behandlare är erfarna och vet hur man hanterar de negativa tankar som kan uppstå.
Behandlingen är baserad på vetenskapliga studier.
Tankar drivs av beteendet, inte tvärtom. Om man är orolig växer oron och man får ångest om man kommer i närheten av det som man är orolig för, som man därför undviker. Annat som liknar det som utlöste oron kommer alltså också att utlösa oro. Patienten närmar sig stegvist det som kommit att vidmakthålla det störda ätbeteendet. Man förstärker varje framsteg med en positiv belöning; i takt med att ätbeteendet normaliseras upplöses ångest och oro och tankarna blir normala.
Modjtaba Zandian, forskare på Karolinska institutet och kvalitetsansvarig på AB Mando (Mando).
Normalisering av ätbeteende
Det avvikande ätbeteendet och mättnaden normaliseras med hjälp av ett individuellt matschema, regelbundna måltider samt med Mandometer, ett tekniskt hjälpmedel som lär Dig att äta och känna igen Dina hunger- och mättnadssignaler. Mandometer används vid måltiderna varje dag tills ätbeteendet är normalt. Det brukar ta 3-4 månader. Läs mer om Mandometer >
Vi äter tillsammans. Vår metod går ut på att normalisera ätbeteendet. I det ingår att kunna sitta vid ett matbord med andra och äta en måltid. Ätbeteendet sätts igång genom stegvisa närmanden; patienten får duka bordet men behöver inte äta, får hälla vatten i ett glas men behöver inte dricka, får lägga mat på tallriken men behöver inte äta osv tills patienten tar sin första tugga mat. Igångsättning av ätbeteendet sker alltid enskilt tillsammans med ansvarig behandlare. Jag har sett patienter som inte vet hur man ska äta, komma till matsalen redan efter några dagar här hos oss.
Modjtaba Zandian, forskare på Karolinska institutet och kvalitetsansvarig på Mando.
Grundsynen på maten och vikten är densamma för alla patienter. Patienten är rädd att gå upp i vikt men har samtidigt en matfixering. Konflikten mellan att äta och inte äta regerar hos patienten, oavsett ålder och kön, dygnet runt. Motsättningen i konflikten är att antingen äter man inget alls, eller så vräker man i sig mat. Maten är samtidigt det mest förbjudna och det mest eftersträvansvärda. En patient som är rädd för att gå upp i vikt har en strävan att gå ner i vikt oavsett hur mycket hen väger. Det spelar ingen roll om det är 27 eller 87 kilo eftersom en viktuppgång alltid är ångestskapande. I sin rädsla och ångest får patienten en orealistisk och negativ kroppsupplevelse, dvs kroppen är något man måste bekämpa och bemästra. När man behandlar en anorexia som är lågviktig räcker det inte att lära patienten att äta, för att alternativet till att inte äta är att vräka i sig mat, vilket jag också som kliniker måste ta ansvar för. Jag måste alltså även lära hen att sluta äta. Här brister ofta behandlingen.
(ur samtal med psykolog Sven Holmgren, Hetsätarna, Författarförlaget Stockholm 1984).
Värme och Vila
Värme har en avslappnande och ångestdämpande effekt. Värme kan därför hjälpa patienten att koppla av och hålla sig stilla utan att få ångest. Patienten känner störst behov av att röra på sig före och efter måltiderna med avsikt att tillåta sig att äta å ena sidan och kompensera för maten man just ätit, å andra sidan. Värme och vila är därför viktigt för att hjälpa patienten att avstå från kompensatorisk/tvångsmässig aktivitet samt för att kunna arbeta med den ångest och de ätstörda tankar som kan komma.
Mandometerklinikerna har särskilda värmerum inredda som små sovrum med en skön säng. Patienten kan själv reglera värmen upptill 40° C. I dagrummen finns även värmefiltar och värmejackor.
It’s great to rest. It’s the best thing about this place. It’s glorious to lie in a warm room. Sometimes you are very cold after eating. So it’s a brilliant idea.
Sofie, 26 years old from Australia.
Dämpning av fysisk aktivitet
Det är mycket vanligt att personer med ätstörningar ägnar sig åt överdriven fysisk aktivitet i avsikt att kompensera för matintag, hålla vikten nere eller för att dämpa ångest. Men aktivitet används också för att hålla sig varm. Kroppstemperaturen sjunker hos lågviktiga anorektiker och kvinnor har lägre perifer (fingrar och tår) temperatur än män. Det beror på att kvinnor har en större kroppsyta i relation till den kroppsmassa som genererar värme än män. Aktiviteten är tvingande och att bryta denna aktivitet är av allra största betydelse för att kunna sluta hetsäta eller kräkas och öka i vikt. Överdriven aktivitet är ett destruktivt beteende som vidmakthåller sjukdomen, ibland lika starkt som det störda ätbeteendet. Vid låg vikt, försämrad hjärtkapacitet eller benskörhet är aktivitet dessutom skadligt eller kan till och med vara livshotande.
Aktiviteten minskas kraftigt från första dagen för att sedan stegvis byggas upp till normal nivå inför friskskrivningen.
Social återuppbyggnad
Förutom att vi hjälper patienten att bryta svält/hetsätning/kräkning, att äta regelbundet och näringsriktigt, hjälper vi hen att acceptera och tycka om sin kropp, förstå mekanismerna bakom ätstörningen, känna igen varningssignaler, hantera sina känslor och återgå till skola eller arbete. Behandlingen är även inriktad på att förbättra självkänsla och självkännedom, att bygga framtidstro och livsglädje samt att förstå och hantera samspel och relationer med andra människor.
Kort- och långsiktiga mål sätts upp, när målen nås belönas patienten. En strukturerad plan görs tillsammans med patienten för återgång till skola/praktikplats eller arbete. Vi minskar succesivt sjukskrivning/arbetslöshetsunderstöd och uppmuntrar kompis – och vänrelationer. Samverkan med ev berörda myndigheter sker kontinuerligt. När patienten når sina mål, ökar självförtroendet som blir ofta bättre efter Mandometerbehandling än innan hen insjuknade.
En brukare eller egenerfaren förmedlar hjälp och stöd från egen erfarenhet som motiverar patienten till förändring och inger hopp om att kunna bli frisk. Brukaren ses som mentor eller förebild av patienterna och bidrar till att patienterna blir hörda. Läs mer >
